Nyheter, ja tack?

Det finns biverkningar med att få barn. Jag menar alltså fler än själva barnet ;-)
Den värsta av alla. Jag kan inte läsa nyheter längre!
Speciellt inte såna som handlar om barn.

Nyheter har aldrig berört mig riktigt tidigare. Klart man reagerar och klart man förfasas över saker. Men inte på detta sättet.

Samma vecka som Gabriel föddes hittades wrestlingstjärnan Chris Benoits hela familj död.
Det visade sig att det var alla anabola han proppat i sig sen han var tonåring, som till slut orsakade kortslutning i hjärnan på honom. Han blev galen och mördade sin familj.
Frun hittades fastbunden och stryp och hade varit död sedan fredagkvällen. Sonen som var 7år dog på SÖNDAGEN!
Det faktum att sonen för det första blivit mördad av sin egen far, samt att han dött 2 dagar efter mamman gjorde mig gråtfärdig i veckor efter!
Jag kunde ligga i godan ro och amma lilla Gabriel, hur mysigt som helst.
Så helt plötsligt fick jag en bild i mitt huvud av den stackars lilla pojken, som var tvungen att tillbringa 2 dygn med en galen pappa som redan mördat mamman. Gud vet vilka fasor det stackars barnet gick igenom innan pappan slutligen mördade honom oxå......

Detta gav mig ingen ro på veckor. Jag mådde verkligen fysiskt dåligt av att tänka på det och ångrade att jag nånsin läst artikeln.
Nu efteråt inser jag ju att det var hormoner som orsakade en stor del av min känslighet. Men faktum är att man förändras när man får barn.
Jag läser med fasa hur människor plågar barn och jag mår fortfarande nästan fysiskt illa av det.
Hur man kan skada en så liten oskyldig varelse medvetet är för mig obegripligt.

Det är även obegripligt hur jag tidigare har kunnat skumma igenom dessa nyheter och sen glömt det när jag var framme vid tv-tablån...

Jag skulle kunna ta den fega vägen. Jag skulle kunna skippa nyheterna med alla dess fasor. Men nej, jag kämpar mig igenom dom. Hur hemska de än är och hur dåligt de än får mig att må.
För jag vill inte glömma en gång till.