http://utlandsmamman.blogg.se/

Jag har skaffat mig ny blogg och den hittar ni här. Kommer alltså inte använda den här från nu.

Hojta till om det är något, annars hoppas jag vi se på min nya blogg!

Macka med fräs!

Japp, ikväll har det blivit macka med fräs till middag. Det är alltså toast namngivet till macka med fräs, av Ninas påhittige son Emil. Tyckte det var så gulligt, så både jag och Fredrik har tagit efter det nu :-)

Jag drömde nämligen häromdagen att jag åt en macka med fräs med masssssor av ost. Vaknade och var mer sugen på det än på något annat någonsin tidigare. Problem dock, ingen smörgåsgrill.
Messade älsklingen att köpa en på väg hem från jobbet, men tyvärr hittades ingen grill då. Idag däremot kom han hem med en, värsta underbara julklappen. Så nu jäklar ska här ätas mackor med fräs. Massor med fräs!

Påkörd

Det känns fan som jag blivit påkörd av en buss idag. Ont i revbenen ( eller lungorna då ) ont av ischias, ont av foglossning efter att ha suttit hela gårdagen på hårda trästolar osv. Ont helt enkelt.
Men Leo mår bra. Vi var hos dr Alvaro idag, gravidläkaren, och lilla Leo väger nu 2445gram och är 49cm lång. Han beräknas vara ca 3400gram och 52 cm när han kommer. Så han verkar inte bli fullt så stor som dr trodde förra gången. Skönt för mig.

Medicinen jag fick igår var ju smärtstillande, hostmedicin med bedövande effekt och antibiotika. Hela kalaset gick på ca 180kr. Och av det får jag tillbaka en del på skatten sen. Perfekt.
Och eftersom sjukan var kostnadsfri så kan man ju lätt konstatera att det inte kostar att vara sjuk här, till skillnad från Sverige. Sjukersättningen för gravida är ju dessutom 100%.

Så, visst har jag ont. Men jag slipper svidande plånbok i alla fall.

Lunginflammation

Ja, eländet tar ju aldrig slut. Vaknade inatt av världens hostattack ( har ju varit rätt risig en vecka nu ) och då kändes det som nåt gick sönder, pang. Därefter hade jag så jäkla ont att jag inte kunde sova, gå, sitta och framförallt inte hosta. Men det gör man ju ändå, innebär att jag hade ont hela tiden. Som om nån stack in en kniv mellan revbenen så fort jag rörde mig eller andades lite för djupt.
Jag trodde nåt muskelfäste brustit vid revbenen, men efter 6 timmar på sjukhuset med röntgen, urin/blodprover och ctg på bebisen visade det sig att jag har lunginflammation och Leo mår bra. Det sista är huvudsaken, men herregud, kan han inte komma ut snart :-)

Så, nu har jag fått smärtstillande, hostmedicin ( bad om en dunderkur ) och antibiotika.
Eller ja, jag hade inga pengar på mig och ont som fan. Så Carlos som hämtade mig på sjukan kommer hämta ut medicinerna oxå och leverera dem ikväll.
Bra med en taxichaffis som kompis ibland.

MÅste ju säga att jag blir så grymt impad av sjukvården här varje gång. Ja, nästan varje gång, inte när vi hamnade i bråk med Gabriels narkosläkare då, men annars.
Jag har blivit grundligt undersökt från topp till tå av flera olika läkare och inte en spänn har det kostat.
Visserligen fick jag vara där i totalt 6 timmar, men jag inbillar mig att det är likadant på akuten hemma.
Medicinerna är dessutom billigare när man får de på recept, så de kommer inte alls kosta mycket. Och det som faktiskt kostar kan man sen dra av på deklarationen.
Japp, bra är det ibland.

Så liten!

Jag blev alldeles till mig när vi hittade den här lilla filmen på Gabriel 1,5 månad gammal bara. Så söt!!!!! Och en sån liten till ska vi snart få! Underbart.

Gräsänka för kvällen

Äntligen mår man bättre. Fortfarande en förjävlig hosta men bättre. Stackars lilla gubben i magen vad det måste ha känts för honom med mina hostattacker hehe.

Nu har Frans varit här i 9 dagar så det är sista kvällen. Och vilken sista kväll det blir. Ikväll är nämligen årets julfest med jobbet och eftersom jag inte kan gå tar Fredrik med Frans som "partner" hehe. Fri mat och gratis sprit. Huvaligen.
Men det kan de vara värda grabbarna. Inte en enda utekväll på hela tiden så det blir bara ikväll.
Frans har precis som Cissi fått mersmak av Madeira så vi får väl se när han dyker upp igen. Först ska det ju födas bebis både hos oss och hos Mia och Frans, men sen så.

Gällande hemresan osv hade vi ju tänkt typ april kanske. Men så är det tal om student och grejer man vill att vi ska vara med på, så det kanske ändå dröjer ända till juni innan vi kommer. Har inte råd med två resor på så kort tid. Så lilla Leo hinner nog bli ett halvår innan han visas upp. Men det får funka :-)
Gud vad jag längtar tills Leo kommer. Både för att jag längtar efter att få träffa honom, och att bli av med graviditeten. Jobbigt är det kan jag lova. Först och främst är ju själva graviditeten jobbigare den här gången, men så har vi ju lilla Gabriel att ta hand om samtidigt, vilket inte gör det lättare. Jobbigt, men mysigt ändå såklart.
Men snart så.....

Hoppas alla ni mår bra därhemma. Puss

Och nu har vi bytt igen.

Jaha, här svänger det. Idag är det jag som varit riktigt dålig och Gabriel lite bättre.
Det började igår med en smygande hosta som efter bara några timmar blev till rivjärnshosta, ni vet när det känns som man hostar upp bitar av lungorna.
Det slutade med att jag hostade så jag spydde. I sängen!
Som tur är sover jag ju med bara påslakan istället för täcke så jag lyckades få tag på det och spydde i påslakanet istället.
Fredrik sov inne hos Gabriel, och jag förstår honom hehe.
Vaknade imorse och kraxade från sängen att Fredrik får vabba med Gabriel för jag är sjuk. Ont i hela kroppen, feber, hosta och halsen tvärtjock med slem. Bläääää.

Så jag har tillbringat hela dagen i sängen medan Fredrik och Frans har tagit Gabriel. Funkade ju det med.

Så, det blev inget ultraljud för mig idag utan tiden är ombokad till 18/12. Får vänta tills dess med nyheter. Men han lever om ordentligt i magen så han verkar i alla fall må bättre än mamma just nu :-)

Sjuk liten Gabriel

Ja, jag är sjuk fortfarande men inte lika mycket som Gabriel.
Han har haft över 39graders feber nu 3 dar på raken så idag blev det läkarbesök. Vi befarade att Frans hade tagit med sig RS viruset från det kära sverige, men så var det inte som tur är.
Gabriel har öroninflammation igen, märkligt nog. Märkligt eftersom vi inte ens har misstänkt det. Har inte sett några av de tecken från förra gången, så det var ju tur vi tog honom till dr.
Hoppas att detta inte ska bli en vana. Minns att jag var öronbarn med ständiga öroninflammationer som liten. När jag blev äldre byttes det ut mot ständiga hörselgångsinflammationer. Betyder det att jag är en öronvuxen?

I alla fall, vi hoppas plutten mår bättre snart.
Själv har jag nytt ultraljud imorgon igen. Uppdaterar efter det. Puss

Annika, tack för Nobelpriset!! Kommer vidarebefordra det till några lämpliga kandidater. Ska även ta tag i utmaningen denna vecka. Måste bara sova lite till :-)
Massa kramar

Klart!

japp, nu är allt klart så nu kan jag berätta.
Fredriks bror Emil med flickvän Jaqueline kommer hit 13e januari och ska jobba ett år. Så jävla kul. För oss.
Vi inser ju att det inte är lika kul för andra, tex Fredriks och Emils mamma som hade hoppats att vi skulle komma hem och istället så sticker andra sonen oxå. Men det är inte för evigt får vi väl trösta med. Och vi är glada att iaf ha några släktingar i närheten för första gången på flera år. Speciellt med tanke på barnen.

Så vi är jätteglada. Det betyder troligen oxå att vi stannar ett år till vilket vi ju egentligen inte hade tänkt. Men med tanke på Krisen hemma i sverige är vi glada och nöjda här för tillfället. Vi har bra bostad, bra jobb, bra med pengar och vackert väder. Och snart även några efterlängtade släktingar.

Har de tur är de här när lilla Leo kommer till världen :-)

Hemligheter :-)

Sorry för dålig uppdatering, men det finns liksom inte så himla mycket att berätta just nu. Jag är ju bara hemma på dagarna och det är ju mindre intressant kanske ;-)

Men, Fredrik har besök just nu vilket är väldigt trevligt. Hans kompis Frans kom i torsdags och stannar i 10 dagar. Lustigt nog har grabbarna inte varit ute en enda kväll, utan de sitter här med mig på kvällarna och spelar wow och umgås. De kanske börjar bli gamla?
Imorse vaknade jag tokförkyld igen. Det är ju typ bara en vecka sen jag blev helt frisk från förra omgången, suck.
Och eftersom jag knappt kan röra mig, än mindre gå ut och gå, så är det Fredrik som tar med Gabriel ut på promenader när det inte är dagis. Vilket det inte var idag eftersom det var Public holiday, alltså röd dag, här.
Så Fredrik och Frans tog med Gabriel upp med linbanan till bergen och sen ut och käka på restaurang. När de kom hem märkte vi att Gabriel hade 39,3 i feber! Inget som direkt märktes förutom att han var varm. Däremot misstänkte vi pga hans kinkighet redan imorse att det är en kindtand på g. Vilket även skulle kunna vara orsaken till den plötsliga febern.
Eller så är han på väg att bli förkyld som mig. Det lär märkas imorgon. Jag hoppas på tand, bättre än att han är sjuk. Räcker så bra att mamma är det liksom.

Sen fick vi en underbar surprice idag, men jag kan inte berätta mer just nu. Uppdatering kommer inom de närmsta dagarna :-) Superglada är vi i alla fall.

PS, Annika utmaningen ordnas i veckan :-)

Juletider i Funchal

Såg att Nina klagade lite på julekrimskramset hemma och var bara tvungen att leta upp lite bilder. Tycker du det är hysterisk därhemma skulle du komma hit. Här kan man snacka juleljus!





Detta är alltså mitt på huvudgatan nere på stan.

Och detta kan man mötas av på flygplatsen under juletider här. Vet inte riktigt vadf kossan har med julen att göra men....och fina stövlar hade den.

Och detta möttes man av 3 meter från kossan, fast på utsidan. Madeirianerna är galna :-)

Världens bästa Nina!

Visste ju att jag skulle få ett litet paket av Nina, men när det väl kom idag blev jag ändå sååå överraskad. Massa små guldklimpar fick plats i det lilla paketet ju.

En Laban och Labolinabok
Mascaran jag har efterlyst i min önskelista
En bok till mig
Änglaspel med pepparkaksgubbar istället för änglar hehe
Världens finaste julkort på världens finaste familj ( nåja, en av dem i alla fall )

Så himla gulliga saker och imorgon ska jag fota rubbet, så ni verkligen ser hur bra världens bästa Nina är! Puss och tack gumman.

Juvelen!

Såhär fin är vår nya vagn PHil&Teds sport. Hur den ser ut som syskonvagn får ni inte se förrän lillebror behöver den. Än så länge som enkelvagn alltså åt vår lilla Gabriel. Fredrik älskar den, och eftersom han än så länge är den av oss som kört den får jag lita på hans ord. Jag lär nog inte kunna göra det förrän lillebror har kommit ut och lättat lite på trycket över den jäkla ischiasnerven. Gah!