Prioriteringar....

Jag börjar bli ganska trött på frågan "när kommer ni till Sverige"
Jag har sagt det massor med gånger, att vi vet inte pga Gabriels kommande operation.
Han ska opereras inom de närmsta 7 månaderna ( vilket jag oxå berättat massor med gånger ) vilket innebär att Fredrik måste ta ledigt från jobbet minst 2 veckor.
Vi måste flyga till fastlandet och en av oss måste betala boende där under hela tiden vi vistas där. Det är inte gratis, faktiskt.
Så innan operationen är planerad kan vi tyvärr inte heller själva planera något alls. Vilket torde vara rätt självklart.

Dessutom finns det faktiskt flyg åt andra hållet oxå. Man kan flyga från Sverige till Madeira.
Om man vill.
Allt är en fråga om prioriteringar och hittills är det ingen av våra vänner som prioriterat detta. Därför känns det inte helt självklart att vi ska prioritera åt andra hållet heller. Speciellt inte när man hör hur vissa åker hit och dit till andra ställen och länder på semestrar.
Jag har varit här i 2 år snart och ingen har kommit och hälsat på. Kan kännas rätt kasst ibland.

Nina är dock ursäktad för hon har haft fullt upp med att föda barn.

Ingen vaccination idag :-(

Gabriel är inte sig själv idag stackaren.
Han har varit jättekinkig och klängig hela dagen och vill inte släppa mamma utom synhåll.
Så somnade han ändå till slut och vaknade gallskrikande en halvtimme innan vi skulle börja gå mot vårdcentralen.
Han skrek och skrek tills han kräktes stackaren. Mitt i alla tårar och gråt försökte han ändå le mot sin ängsliga mamma som för att lugna mig.
Så det var bara ringa älsklingen och be han boka om vaccinationen. Så nästa vecka 3e kl 16 har vi ny tid.
Kanske att det är nån tand på g redan, det lär vi märka.
Nu sover han av utmattning i alla fall vår lilla prins.
Jobbigt sånt här.......

.......

Igår somnade jag kanske vid tolv-ett tiden. Vaknade kl 3 för att ge Gabriel mat.
Vaknade igen kl 05,00 för då ville han upp och leka.
Lyckades efter en del krångel få honom att somna igen 06,30. Hann ligga i soffan 10 minuter innan älsklingens alarm ringde och väckte både mig och Gabriel.
Upp igen, underhålla en grinig liten krabat som tydligen inte vill att mamma ska vara utom synhåll idag.
Väckte älsklingen 07,20 ( som var den enda som inte vaknade av alarmet ) så han kom iväg till jobbet. Detta var jag tvungen att göra ropandes från trappen eftersom Gabriel samtidigt satt och gnällde i babysittern.
Ägnade följande 2 timmar åt att slänga i en tvättmaskin, växla mellan att ha Gabriel i sittern, på babymattan, i famnen, i vagnen ( 30 sek ca ) och om från början igen, fram till kl 09,20 då han äntligen somnat i famnen på mig.
När Gabriel somnat gick jag ut med soporna till sopcontainrarna som ligger nerför en kort men brant backe.
Eftersom jag inte är lika stark som Fredrik tog det 5 vändor fram och tillbaka.
Sen slängde jag tvätten i torktumlaren och i med en vända tvätt till.
Efter detta diskade jag upp disken.
Lagom tills jag var klar med disken vaknade Gabriel igen.
Eftersom han hunnit sova hela 40 minuter så tycker han nu att det är dags att vara vaken. Och mamma ska sitta bredvid heela tiden.
Jag har fortfarande inte hunnit dricka nåt kaffe. Jag hann göra en kopp imorse men den stod kvar på uteplatsen så den åkte i disken.

Detta är min dag hittills och klockan är bara 10,14.

När/om Gabriel somnar igen ska jag spola rent uteplatsen härnere.

Hade även tänkt dammsuga. Gjorde detta i helgen och hade sen tänkt skura. Men nåt skit fastnade under mina fötter typ en timme efter dammsugningen så det måste göras om.

Men jag hinner inte insåg jag, orkar inte heller.
Får ta kaffe senare kanske. Har jag tur hinner jag göra nåt att äta oxå.
Kram

Grupptryck

Jag försökte stå emot!!
Jag lovar er alla att jag verkligen verkligen gjorde mitt bästa.
Men trycket blev alldeles för stort och till slut föll jag till föga.
Notera att jag gjort det motvilligt och med mycket ovilja.

Men jag har nu uppdaterat min sida på Facebook så nu finns jag där med.
Suck!

Glöm aldrig hålla i näsan....

Har precis nattat min son och det är de mysigaste som finns i hela världen *lycklig*

Lilla spöket laban är ingen gnällspik i alla fall :-)

Idag har varit en underbar dag. Först sov jag nästan 12 timmar vilket var otroligt härligt. Så nu har jag laddat batterierna igen en månad framåt.
I normala fall är det faktiskt rätt mysigt att gå upp vid 05,30. Ja ni hörde rätt!
Det är mörkt och tyst ute och jag och lilla gubben myser tillsammans, medan pappsen sover till 07,00 innan det är dags för jobb.

Så jag vaknade vid 9 imorse och kom ner till en lugn och glad liten kille som låg i babygymet och lekte, och ett nystädat kök.
Riktigt härligt.

Sen gick vi ner allihop på stan i solskenet och mötte upp Susy, en kollega som oxå fick barn för en månad sen. Vi fikade och lunchade tillsammans ett par timmar och barnen var så lugna och snälla så.
Mycket mysigt så vi kom överens att ses igen nästa vecka och göra om det. Jag ser redan fram mot det :-)

I övrigt så är jag så jävla less på vissa av folket som kommer hit och tror att de är på semester. Det har varit alldeles för mycket sånt senaste året.
De kommer hit och super och partar dygnet runt ett par veckor. Försover sig till jobbet regelbundet pga baksmälla och sena nätter. Missförstå mig rätt. Det är inget fel i att parta, been there done that. Men då sköter man sitt jobb!
Och sen när de får en varning och börjar inse att de faktiskt är här för att jobba blir de helt chockade. Sen ägnar de några veckor till åt att gnälla över alla regler, chefer, kollegor osv, för att sedan åka hem efter bara några månader.

Sen finns den andra varianten som får hemlängtan redan efter en vecka!
Antingen har man noll i självkännedom om man inte har åtminstone ett litet hum om hur man kommer reagera på att bo långt hemifrån, eller så tror de oxå att detta är semester.

Hursomhelst är jag så jävla less på dessa människor som kommer hit, stannar ett litet tag och bara gnäller under tiden de är här.
Fatta hur bra de har det! De bor i skitfina lägenheter, har städerska en gång i veckan och inga utgifter överhuvudtaget. Varenda euro de tjänar kan de spendera på nöjen. Det enda som krävs är att de utför sitt arbete 8 timmar om dagen.
Det är skrämmande att se hur många det är som inte ens klarar av den lilla biten.

Har du hemlängtan, åk hem och stanna där.
Klarar du inte av att jobba? Åk hem och låt mamma ta hand om dig.
Gnäller du över lägenheten du bor i och städerskan som skurar golven för dåligt....Skaffa ett eget jävla boende och städa din skit själv.

Visst kan jag oxå klaga på jobbet, hemlängtan, dumma portugiser osv men inte VARJE JÄKLA DAG!
Sen finns det förstås en drös med mysiga människor oxå. Både såna som åkt hem och såna som är kvar. Och ni är ju bara bäst, precis som jag hehe :-)
Kram på er och trevlig helg.

Min älskling

Han är minsann världens bästa. För han har tagit ledigt från jobbet imorgon så jag ska få sova heeela natten och heeeeela morgonen :-)

Underbart!