Thursday, September 20, 2007

Vaken!

Jaha, här sitter man kl 2 på natten och är vaken för att lilla gubben tyckte det var en bra tid att vakna på. En timme ungefär har jag sovit hittills och det känns ju rätt tröstlöst när jag vet att det troligen är dags att gå upp igen vid 5,30 om han skulle lyckas somna nu.

Denna vecka har varit en mördarvecka vad gäller sömn.
Av nån anledning tyckte jag och Fredrik att det var en bra idé att gå och lägga oss halv två i lördags natt för att sen se på film en timme till.
Det kändes inte som en lika bra idé när det var dags att gå upp med Gabriel kl igen 3 timmar senare.
Natten efter sov jag bara 5 timmar och det fattar ju vem som helst att 8 timmar på 2 dygn kan förstöra vem som helst.

Jag skulle ge vad som helst för en sovmorgon nu.
Jag kan ju sova nån timme här och nån timme där under dagen , men det är inte samma sak som att faktiskt få ligga kvar i sängen utan avbrott till 9 eller 10 eller tom 11....
En enda riktig sovmorgon har det blivit för mig sen Gabriel kom, när jag inte behövde gå upp mellan 4,00 - 6,00.

Och nu har jag krävt att få en till i helgen. Längtar längtar längtar.......

Tillsvidare är det väl bara se glad ut och leka lite till med lilla sötnosen :-)
Usch, trött trött trött.....................................................................................

Friday, September 14, 2007

Del 2

Min älskling hittade ringen!
Den låg i duschen :-)
Så nu är jag är en lycklig kvinna igen!
Puss på er.

Sagan om ringen, del 1 ( skräck )

Fan fan fan!!!
Jag har tappat min förlovningsring!
Min fina ring som älsklingen överraskade med i vintras som är så vacker!! Snyft...

Jag tog med Gabriel på promenad idag så vi gick ner till jobbet och mötte upp Fredrik. Väl på jobbet upptäcker jag att ringen är borta.
Panik!

Tror dock ( hoppas hoppas hoppas ) att den faktiskt ligger hemma då jag hörde nåt som trillade i golvet tidigare idag men inte såg vad det var.
Så imorgon blir det vända upp och ner på hela huset.
Håll tummarna!

Thursday, September 13, 2007

Nyheter, ja tack?

Det finns biverkningar med att få barn. Jag menar alltså fler än själva barnet ;-)
Den värsta av alla. Jag kan inte läsa nyheter längre!
Speciellt inte såna som handlar om barn.

Nyheter har aldrig berört mig riktigt tidigare. Klart man reagerar och klart man förfasas över saker. Men inte på detta sättet.

Samma vecka som Gabriel föddes hittades wrestlingstjärnan Chris Benoits hela familj död.
Det visade sig att det var alla anabola han proppat i sig sen han var tonåring, som till slut orsakade kortslutning i hjärnan på honom. Han blev galen och mördade sin familj.
Frun hittades fastbunden och stryp och hade varit död sedan fredagkvällen. Sonen som var 7år dog på SÖNDAGEN!
Det faktum att sonen för det första blivit mördad av sin egen far, samt att han dött 2 dagar efter mamman gjorde mig gråtfärdig i veckor efter!
Jag kunde ligga i godan ro och amma lilla Gabriel, hur mysigt som helst.
Så helt plötsligt fick jag en bild i mitt huvud av den stackars lilla pojken, som var tvungen att tillbringa 2 dygn med en galen pappa som redan mördat mamman. Gud vet vilka fasor det stackars barnet gick igenom innan pappan slutligen mördade honom oxå......

Detta gav mig ingen ro på veckor. Jag mådde verkligen fysiskt dåligt av att tänka på det och ångrade att jag nånsin läst artikeln.
Nu efteråt inser jag ju att det var hormoner som orsakade en stor del av min känslighet. Men faktum är att man förändras när man får barn.
Jag läser med fasa hur människor plågar barn och jag mår fortfarande nästan fysiskt illa av det.
Hur man kan skada en så liten oskyldig varelse medvetet är för mig obegripligt.

Det är även obegripligt hur jag tidigare har kunnat skumma igenom dessa nyheter och sen glömt det när jag var framme vid tv-tablån...

Jag skulle kunna ta den fega vägen. Jag skulle kunna skippa nyheterna med alla dess fasor. Men nej, jag kämpar mig igenom dom. Hur hemska de än är och hur dåligt de än får mig att må.
För jag vill inte glömma en gång till.

Thursday, September 06, 2007

Madeirabitch!!


Usch, hormonerna flödar och humöret går upp och ner. Oftast upp men stackars min älskling när det går neråt. Då är det inte kul för honom. En rabiat Katja som bara letar efter orsaker att få vara en bitch.
Och eftersom jag känner Nina så vet jag att Nicke inte har det så lätt alla gånger heller hehe ;-)
Så en eloge till våra älsklingar som älskar oss även när vi är som värst!

Men jag minns hur Veijo hade det när jag var tonåring. Fruktansvärd PMS för både mor och dotter en gång varje månad. Stackars stackars Veijo. Två rasande fruntimmer att behöva lyssna på. Jag förstår att han tog sin tillflykt till soffan där han somnade gott till TVn så kunde jag och mamma fortsätta bråka i köket bäst vi ville.

Men så var perioden slut och man skämdes och sa förlåt och allt var bra igen.

Så jag är glad för både min och Fredriks skull att vi fått en pojke. Problem kommer säkert dyka upp ändå men han ( och jag ) slipper i alla fall två hormonmonster här hemma.
Tur man har hittat en karl som kan tygla en när man är i sitt esse :-)
Jag älskar dig mer och mer för varje dag som går.

Dagens blogg
knivlisa.blogg.se

Sunday, September 02, 2007

Räkna får, hjälper det?


Ujuj. Har lärt mig en läxa denna helg. Är du bakis kan du inte sova tills baksmällan gått över som man gjorde förr i tiden. Inte ens trots att älsklingen tog hand om sonen. Man har ju hörseln kvar trots baksmällan tyvärr.
Dessutom behövs det inte mycket alls för att överhuvudtaget bli bakis, för herregud, vad lättpåverkad man är då. Inte konstigt dock efter 1 års torka.
Men trevligt var det. En lugn kväll med lite öl och tjejsnack, som dock kändes som värsta festkvällen för min del.

Men hur trevligt det än var, så är hemma bäst. Saknade mina sötnosar jättemycket så nu stannar jag hemma ett tag till :-)

I veckan ska vi handla säng.
Vår säng försöker nämligen förstöra mitt liv. Det är sant, den hatar mig!
Och jag hatar den lika mycket tillbaka!
Den låter! Den låter som något som stigit upp ur helvetet. Knarrande, gnisslande, brakande och bräkande ljud som tränger in som spikar i hörselgången och gör mitt liv miserabelt.
Jag kan inte sova. För jag tror att Gabriel inte kan sova ( vilket han kan ) och då kan inte jag sova. För varje gång jag rör mig en millimeter så bräker sängjäveln till. Och då stelnar jag skräckslaget till, lyssnar ( ifall Gabriel har vaknat, vilket han inte har ) en halv minut, och somnar sen om i ytlig sömn. Ungefär så fortsätter natten med ungefär 10 minuters mellanrum. Hela natten igenom.....

Så nu ska den ut. Jag ska göra brasved av fanskapet.

Men trots sängens jävelskap så har i alla fall Gabriel sovit hela natten för första gången inatt. Från kl 21 till 07 utan avbrott. Mycket trevligt och en lika trevlig fortsättning på det följer hoppas jag...

Friday, August 31, 2007

Du vackra


Idag ska mamsen gå och dricka en fredagsöl med jobbet. Älsklingen stannar hemma med Gabriel så jag kan gå ut och roa mig lite med kollegorna.
Mina tankar finns annars idag hos mamma och Veijo som är på kryssning till Helsinki. Pastejer....piroger....vojne vojne